Ordlista för strumpbyxor

Här kommer en hjälpsam lista med termer som används.

Acelin

Ett registrerat varumärke som gavs för en patenterad teknik som infogar Lycra i strumpbyxor för att förbättra passformen.

Akryl

En generell term för en sorts konstgjord fibermaterial som har mest likhet med naturliga fibrer som kännetecknas av mjukhet och värme.

Autogren

Termen används för att beskriva en gren som sys in med hjälp av semiautomatisk utrustning med samma namn. I huvudsak en oval gren, ofta gjord av nylon eller bomull och i vissa fall silke.

Bomullsgren

Bomull är ett material som ibland används i grenen på strumpbyxor. Trots att den kallas bomull är det oftast olika varianter av bomulls ytskikt på en nylonbas. Här är bomullen i kontakt med kroppen medan nylonen tar upp samma färg som strumpbyxan för att ge ett uniformt utseende.

Comfort top

En typ av resår som är designad för att fördela resåren över ett större område för att minska risken för obekväm resår som lämnar märken.

Control top

Strumpbyxor som har en trosdel som innehåller extra mycket Lycra för att ha en figurformande effekt som håller in mage och rumpa. Trosdelen är ogenomskinlig.

Delvis slutbehandlade

De delvis behandlade strumpbyxorna genomgår samma ångbehandling fast man formar inte strumpbyxan till ett ben utan strumpbyxan har kvar sin ursprungliga form. På så sätt får strumpbyxan varken en fram eller baksida och det syns ingen avgränsning för foten och hälen vilket resulterar i att när användaren tar ut strumpbyxan ur förpackningen så är benen fortfarande helt tubformade. Vissa strumpbyxor är pressade platta men dessa har fortfarande formen av en tub. Se även “Helt slutbehandlade

Denier

Definieras som vikten mätt i gram på 9000meter garn. Det hänvisar från finheten i garnet vilken i sin tur hänvisar till genomskinligheten i tyget. Ju finare och tunnar garnet är desto lägre är deniern. Exempelvis är 10 Denier tunnare och finare tråd än 15 Denier.

Denier utseende

Vissa garner och stickningsmönster ger strumpbyxor som inte stämmer överens med den garnets verkliga denier. I dessa fall används ofta “utseende” istället, (att det har samma utseende som ett garn av en viss denier), vilket ger en subjektiv bedömning.

Fiber innehåll

Innehållet och sammansättningen i plagget. Vanliga strumpbyxor i nylon garn beskrivs vara 100% nylon. Man räknar då inte med resårbandet i midjan eftersom man använder elastan i resåren.

Fingerband

Ett förstärkt område under midjeresårbandet (ofta på riktigt tunna strumpbyxor) designat för att ge extra styrka åt det område som är utsatt för högst tryck när man tar på sig strumpbyxan. Bandet minskar risken att användarens fingrar skadar strumpbyxan under själva påtagandet.

Fisknät

Ett öppet nätmönster som ofta används på strumpbyxor. Namnet kommer från att mönstret liknar det nät fiskare använder.

Flatsöm

Används framför allt i strumpbyxor av lite högre kvalitet. Maskorna stickas i en och samma riktning, sömmen blir platt vilket gör att man kan ha ett tunt och/eller tight plagg över utan att sömmen risker att synas igenom.

Förstärkning

Termen används för att beskriva olika delar av strumpbyxan som är förstärkt. Förstärkning finns ofta på tår och/eller hälar.

Helt slutbehandlade

När man talar om slutbenhandling vad gäller strumpbyxor så talar man om en process där strumpbyxan genomgår ytterligare ångbehandling. Benen formas där till formen av ett mänskligt ben och när användaren sen tar ut strumpan ur förpackningen så syns det tydligt en fram- och en baksida på strumpbyxan. Helt inackorderade strumpbyxor skapar en skönare och bekvämare passform, speciellt runt foten och hälen. Se även “Delvis slutbehandlade”

Komprimeringsvärde

Ett nummer som tilldelas komprimerade strumpbyxor för att ange hållbarheten och styrkan vid fotleden. Det är ett värde som anges i millimeter kvicksilver (blodtrycksenhet) som mäts med en H.A.T.R.A tryckmätare. Ju lägre numret är desto mindre är komprimeringen.

Lycra

Lycra är ett konstgjort fibermaterial som kan tillverkas i en vid skala av olika denier och sorter. Det mest karakteristiska för Lycra är dess förmåga att sträcka ut sig och dra ihop sig helt igen. Genom att kontrollera spänningen i Lycran när man stickar så kan elasticiteten kontrolleras. Lycra kan användas i sin naturliga form, utan att lägga på något ytterligare ytskikt. Det är det mest ekonomiska men passar inte alla plagg. Alternativt kan man behandla Lycran. Enkel behandling eller dubbel behandling. Behandling av Lycran ökar tjockheten och ändrar garnets karaktär. Det ökar även hållbarheten. Det är även möjligt att blanda Nylon och Lycra genom jetluft som ett alternativ till att behandla Lycran. Används ofta i stödstrumpor såväl som vanliga strumpbyxor.

Mikrofiber

Ett garn som består av väldigt många trådar som ger det dess mjuka och speciella karaktär.

Mikromesh

Ett speciellt sätt att sticka som infogar passpoal vanligen diagonalt för att ge förbättrad stryka och hållbarhet.

Opaque

Mått på strumpbyxans genomskinlighet.

Polyamid

Det kemiska namnet för en grupp konstgjorda fibrer. Ett annat namn för Nylon.

Ryggpanel

Ryggpanel som sys in i trosdelen på strumpbyxan för att göra byxan tjockare och förbättra passform och komfort. Görs av samma material som trosdelen på strumpbyxan och sitter ihop med midjeresårbandet.
waistband.

Sandaltå

Ljus tå som inte är förstärkt utan samma färg som resten av strumpan. Idealisk att användas i sandaler eller skor med öppen tå.

Stege

Ett fabriksfel i stickningen. En avbruten tråd eller en missformad maska som får mönstret att kollapsa i raka längder av garn med vertikala linjer upp och eller ner längs strumpbyxan. Felet bildar alltså en stege.

Strykning

Den process som strumpbyxan går igenom för att förbättra slutresultatet. Oftast genomgås denna process efter färgningen när strumpbyxorna dras ut över plastformar (från början var det träformar) och utsätts för tryck och ånga. Temperaturen som uppnås är tillräcklig för att påverka termoplasten i det garn som används för att ge form åt strumpbyxan.

Vridmoment

Vridmoment är termen man använder för nylon garn som har genomgått bearbetning och som utsatts för hård press och vridning. Detta ger ett garn med som lätt återhämtar sig men utan knölar och ojämnheter som obehandlade garner ofta har. De tyger som görs av garn som genomgått vridmoments bearbetning är klart genomskinliga och har en glansig yta.

Lämna en kommentar